RUGBY!

Den andra sporten jag har valt är rugby. Rugby-VM är enligt wikipedia ett av världens största idrottsevenemang, så det finns många potentiella användare att plocka in om MZ gör något vettigt av det… Dessutom sägs det ju att sjumannarugby ska bli OS-sport, så det är onekligen aktuellt.

Jag har själv aldrig spelat rugby. Det ser ganska kul ut förutom att ingen normal människa faktiskt förstår alla regler…

Men det finns några olika sorters rugby. Den stora skillnaden man pratar om är uppdelningen mellan ”Rugby League” och ”Rugby Union”. Det kommer bli alltför jobbigt att diskutera alla dessa skillnader (bl.a. att Rugby League innehåller två färre spelare per lag), men är man intresserad och bra på engelska får man googla det på egen risk.

Några av er kanske undrar varför jag inte valde amerikansk fotboll. Jag tänkte att rugby var lite mer ”världsligt”, men jag kan ha fel. Vissa grejer kanske kan snabbanpassas om man vill ha det istället. Men för den här artikeln kommer jag att fokusera på att beskriva ”Rugby Union”.

Taktik och Regler

Det är som sagt svårt att förstå reglerna i rugby. En väldigt speciell grej är t.ex. att man inte får passa bollen framåt. Men jag ska göra mitt bästa. Jag kommer ta hjälp av några bilder.

Spelplanen:

Spelplanen är 100 meter lång och 70 meter bred. Fast det stämmer inte riktigt. Vid 0 och 100 meter står lagens målstolpar, som är formade som ett H, med stolparna 5,6 meter isär och ”ribban” (som man måste skjuta över i samband med ”skott-relaterade” poäng) tre meter över plannivå. Bakom varje målstolpe finns det mellan 10-22 meters ”målområde”. Lägger man ner bollen på marken i det området får man poäng..

Så hur gör man poäng?

Det finns flera olika sätt att ta poäng på i rugby. Att sätta ner bollen i målområdet ger 5 poäng (kallas försök, eller ”try”), och chans på ytterligare 2 poäng (genom en spark). Detta är känt som ”grounding the ball” (sätta ner bollen), eller ”touchdown” (det är därifrån termen kommer i amerikansk fotboll).

Förutom den efterföljande sparkmöjligheten som ges efter att man satt ner bollen (även kallad ”målspark”) kan man göra poäng på andra sätt. ”Droppspark” (Drop Goal), där man släpper bollen och låter den studsa innan man sparkar den mot mål. Sätter man den så får man tre poäng. Tre poäng får man också om man sätter en ”platsspark”, som är ett försök att göra mål direkt från där man har fått straffsparken. (Man kan också göra andra sparkar vid en straffspark, som att sparka bort bollen långt, eller ”peta” till den för att man ska kunna plocka upp den innan motståndarna).

Matchen

Matchen börjar med att man singlar slant om vem som får sparka bollen först. Det laget börjar med en ”droppspark”, som båda lagen kan börja jaga efter.

Rugby spelas i två 40-minuters halvlekar, och lagen byter sida i halvtid. Vissa spelavbrott, som skada, räknas inte in i speltiden. Klockan fortsätter ticka om bollen fortfarande är i spel, eller om något av lagen har fått en straff- eller frispark. Vid oavgjort spelas extratid endast (?) i utslagsmatcher. Reglerna för detta hittar jag dock ingenstans ><.

Som jag sa får bollen inte passas framåt. Spelaren får inte heller använda sig av offside, vilket betyder att denna drar fördel av att komma(ifrån)/stå framför bollen. Spelaren får vara inaktiv (i spelet) i en möjlig offsideposition, men inte mer än så. Bollen rör sig framåt om man sparkar på den, eller springer med den. Även när det bildas klunga (scrum) eller maul får bollen föras framåt. Mer om detta sen.

Försvararnas jobb är att stoppa spelaren med bollen. När man tacklar i rugby måste man hålla i motspelaren tills han fallit i marken. Man får inte tackla ovanför axeln, eller använda axeln för att tackla (axel-axel tackling). Knuff är förbjudet, likaså andra sätt att fälla motståndaren som inte involverar händerna/armarna.

Klungor, rucks och mauls.

Om en spelare blir tacklad, men behåller bollen, kan några saker hända. Antingen blir det en ruck, eller en maul. En maul är bäst beskrivet som ett gigantiskt kramkalas. Om en spelare blir tacklad utan att ramla eller förlora bollen kan det bildas en maul. Då kan det komma in spelare från båda lagen (men bakifrån, eftersom det är offside annars) och försöka trycka både bollen och bollhållaren framåt i planen.

Om spelaren inte förlorar bollen, men blir tacklad till marken, bildas en ruck. Här släpps bollen och man får inte använda händerna innan bollen är utanför rucken. Istället ska man pressa motståndarna bort från bollen, eller sparka bollen baklänges till sina spelare (därav namnet).

Klunga:

En klunga bildas när ett mindre regelbrott skett (men det kan också tilldelas straffsparkar, och frisparkar, som oftast delas ut vid tekniska brott/misstag, och är lik straffsparken men man får inte skjuta bollen mot mål). Den enkla förklaringen är att åtta spelare går in och låser med motståndarnas åtta spelare, och båda lagen försöker få tag på bollen som kastas in.

En annan sak värd att nämna är inkastet (line-out), som sker om bollen hamnar utanför linjen på långsidorna. Förenklat kastar något lag (det varierar) in bollen från linjen och några spelare från varje lag ska försöka ta den. Det kan jämföras med ”uppkastet” i basket. I rugby får spelarna i inkastet också lyftas upp av två medspelare.

Lag och taktikmöjligheter

Det konstiga med laguppställningen är att det verkar som att forwards (anfallare) ska ta bollen från motståndarna och backs (backar) ska skapa poängmöjligheter samt göra poäng. Det är nära sanningen. Backar är både anfall och försvar, och forwards används mest i scrum/rucks/mauls. Ni ser tabellen däruppe och jag ska förklara positionerna utifrån detta. Det finns 15 spelare i varje lag och 7 avbytare.

· Förstaled – Består av tre olika spelare, Tighthead/Loosehead prop och hookern, eller vänster/höger pelare och ”kratsen”.  Pelarnas roll är att hjälpa kratsen i klungor, vara styrkan i rucks/mauls och hjälpa de som hoppar vid inkast. Kratsen är en viktig person. Det är den som ska vinna bollen i klungan och kastar in bollen (oftast) vid inkast.

· Andraled – (lock) båda räknas in i andraledet. Spelarna i andraledet är oftast de som hoppas efter bollen vid inkasten, och används även i klungan.

· Back Row – Består av tre olika sorters spelare, blindside/openside flanker och number eight (eller eight man), på svenska ”flankers” och åttondemannen. Flankers är sista raden i klungan. Nummer åtta fokuserar på att ta emot bollen när den åker ut ifrån klungor, samt binda samman forwards och backar när laget anfaller.

· Halvbackar – Består av scrum/fly half, eller klunghalv och uthalv som det kallas på svenska. Uthalvorna är ofta de som sparkar bollen i målförsök. Klunghalvan är backarnas svar på åttan och viktig länk mellan anfall och försvar.

· Three quarters – Består av fyra spelare, Inside/outside center, right/left wing (blindside/openside) . (Första/andracenter, blind-/öppenytter). De flesta ”tre-kvartar” är också bra på att sparka bollen. Centrarna tacklar mycket i försvar och yttrarna är de som sätter ner bollen i målområdet för ett försök.

· Fullback – Sista linjen i försvaret.

Taktikmöjligheterna är inte så stora utifrån lag-formationen, det viktiga här ligger i hur man väljer att spela i olika situationer (som ruck och maul), eller olika anfall/försvarstaktiker. Det kan vara kul att välja tillexempel till vilken grad man ska markera eller något sådant. Kan hända att man kan se mer utav hur motståndaren spelar och därför kan anpassa taktiken bättre, typ. Ex. ”Markera motståndarens uthalva” (för att försvåra deras försök (att gå för att lägga ner bollen)- spel), eller ”spela fysiskt mot fullbacken”. De taktiska möjligheterna är stora, och rugby är ett ganska taktiskt spel. Sen påverkar såklart spelarnas färdigheter (rätt person på rätt plats) också ganska mycket, men mer om det sen.

Seriesystemet

Såhär ser en rugbytabell ut:

Lag, Matcher (Spelade, Vunna Förlorade), Mål (Gjorda, ”Insläppta”, målskillnad), Poäng (Bonuspoäng, totalt antal poäng).

I rugby får man 4 poäng om man vinner, och två poäng om man spelar oavgjort, MEN, men möjlighet till en bonuspoäng (max fem poäng) (i teorin kan förlorande lag få två bonuspoäng?). Antingen kan man få bonuspoäng genom att göra minst fyra lyckade ”försök” (sätta ner bollen), eller, som förlorande lag, förlora med max 7 poäng. I franska ligan måste man göra mål på tre fler försök än motståndaren för att få bonuspoängen. Exakt hur man kan göra med poängen i MZ-Rugby kan bestämmas senare.

Lagmängden varierar från serie till serie. Lagen möter dock varandra endast en gång. Den med flest poäng vinner serien. I MZ-Rugby kan man antingen låta dem köra två matcher mot 11 olika lag (som vanligt), eller ha större serien och bara köra en match mot 22 andra lag.

Vid lika poäng avgör i MZ-Rugby: (med reservation för att det kan vara annorlunda i verkligheten)

· Antal vunna matcher

· Antal tagna bonuspoäng

· Målskillnad

· Antal gjorda mål

· Inbördes möten

· Lottning

Övrig statistik:

Då det går att göra poäng kan det vara komplicerat att säga vad skytteligan ska vara. Fast det går ju att göra som i ishockeyn och ha en poängliga, där helt enkelt alla poäng man gjort (på olika sätt) räknas in. Då ”försök” ger mest poäng är de som har tagit flest poäng på det sättet före de andra (ex. Två spelare har gjort 30 poäng, men den ena har sprungit in två fler försök, då hamnar han före). Man kan även ha en separat skottliga, och/eller en tacklingsliga, +/- osv, det finns många möjligheter.

Juniorverksamhet

Jag kommer inte på något helt unikt i juniorverksamheten när det kommer till rugby, dels för att jag vill hålla kvar det inom samma sport (antal spelare, längd på matcher). Men man kan tänka sig att attributens påverkan är lite annorlunda, jag gillar min idé att de är juniorer längre tid, då man kan välja att träna dem för att vinna juniorligor eller seniorligor. Sedan kan man säga att vad som fungerar på en junior kanske inte fungerar på en senior. Men man kan tänka sig att en junior som tränas för position X kanske fungerar som position Y när han blir senior osv. Diskussionen om exakt hur detta ser ut är uppskjuten till MZ-Rugby är en reell möjlighet.

Tränare/Coacher

En annan av mina idéer jag gillar är den om Coacher/tränare. Det finns tränare, som är de som tränar dina spelare, och så finns det coacher (matchtränare), som förbättrar dina val taktiskt. Rugby är mer taktiskt än det ser ut, och det finns flera möjliga egenskaper en matchtränare kan ha. Säg att du anställer två matchtränare, den ena är extra bra på anfall och den andra på försvar. Förenklat är det lite som ”aggressivt/passivt”-inställningen i fotbollen, även fast du kommer ha liknande inställningar i rugbytaktiken. Men allt för att öka de taktiska möjligheterna (rätt tränare för rätt taktik är också viktigt). Och/eller som jag sa i förra artikeln: ”om du har en bra coach kan det väga upp för vissa taktiska misstag du gör som tränare”.

Ekonomi

Beroende på hur seriesystemet ser ut ändras ju också hur ekonomidelen ser ut.

Cuper

Istället för att dela upp det i olika sporter (Rugby Union (som jag skriver om), Rugby League, Amerikansk fotboll m.m.), kan man tänka sig att spela cuper med olika matchförutsättningar (jag rörde vid detta i min förra artikel).

Attribut

De attribut jag har tänkt använda till MZ-Rugby är: (Med en rugby stående på sin spets som symbol).

· Styrka – Huvudattribut? Vet inte om den har hockeyns fokus, eller varför inte? Styrka är väldigt viktigt om du spelar MZ-Rugby.

· Snabbhet – Viktigast för alla som du vill ska kunna springa in med bollen och göra poäng via försök, viktigast för de spelare du har som backar (främst centrar och yttrar?).

· Kondition – Kanske inte låter viktigt, men klart att konditionen hjälper spelarna att göra det de ska under matcher, sedan om det är någon skillnad på hur det påverkar forwards resp. backar kan diskuteras vidare.

· Rörlighet – Förstärkande attribut som påverkar hur bra spelarna är i olika lägen. Viktigare för backarna, för att undvika att bli tacklade m.m.

· Tryck/Tyngd – Förstärkande attribut som motsvarar forwards ”rörlighet”, vilket gör spelarna lite bättre i klungor/ruck och mauls.

· Acceleration – Ger backar chansen att komma längre med bollen och forwards chans att vinna en maul/scrum/ruck tidigt. Täcker upp större ytor i försvaret snabbare.

· Passning/mottag – Viktigt för både avsändare och mottagare när bollen går från spelare till spelare. Kanske inte lika viktigt för första och andraled.

· Speluppfattning – Icke fysiskt attribut. Spelarna förstår bättre vad de ska göra på plan och följer dina taktiska val bättre. Hopslaget med taktikattributet.

· Sparkattributet – Hur bra du är på att sparka bollen. Inte helt onödigt för alla som kan nudda bollen med foten (som anfallet vid rucks eller vad det nu var), men viktigt om du vill sparka bollen i mål.

· Psyke/inställning – Spelare med bra psyke påverkas mindre av att det går dåligt eller att spelare blir skadade. Spelare med dåligt psyke kan bli påverkade av skada i laget eller underläge. Chansen finns också (som extra skrällfaktor) att de spelar bättre vid stort underläge.

· Haka(krigsdans) – Varje lag gör en haka innan matchen, och har alla spelare bra haka ökar chansen att man får positivt psyke och motståndaren negativt…

· Form - Påverkar alla attribut positivt, ungefär som formen i de andra sporterna. Går inte att träna, har att göra med hur många matcher spelaren spelat.

· Rutin - Fungerar ungefär som vanligt och förbättrar alla attribut. Går inte att träna, har att göra med hur många matcher spelaren spelat.

Det var allt för den här gången. Det går som sagt att föreslå sporter till min MZ-Mail johanmaximilian@managerzone.com.